Tvång i samband med graviditet
Att få tvångstankar i samband med graviditet och förlossning är mycket vanligt. För många är det när tvånget bryter ut. Det är något stort och överväldigande, både psykiskt och fysiskt, så det är verkligen inte konstigt att det blir så.
Tankar man hört om är tankar likt “tänk om jag kastar hen över bron” eller "tänk om jag råkar skada hen. Men skammen som kommer när tanken är lite vriden är extremt stor. Istället för att tänka “tänk om”, är det vanligt att tankarna låter såhär istället:
När hen grät kände jag att jag ville slänga hen över bron.
Jag tog hårt i hens ben när jag bytta blöja, gjorde jag det med mening? Och kändes det bra?
Men som alltid fungerar tvångscirkeln även här.
Obehag dyker upp i form av ångest/oro/panik
⇒Man gör en tvångshandling (mental eller fysisk) för att bli av med obehaget.
Exempel vid detta kan vara: Att man inte vågar vara själv med barnet, att man tar omvägar förbi broar, att man googlar och läser allt om förlossningspsykos för att försäkra sig om att det inte är det man har eller att man hela tiden frågar sin partner om hen tror att du skulle göra något sådant/om du är en bra förälder/om hen kan kolla så du inte råkat skada barnet.
⇒Man känner en lättnad och kan andas ut när man tror att man löst tvångstanken eller kommit underfund med hur det egentligen ligger till. Till exempel kan du må bättre en stund när partnern säger att du är en bra förälder som aldrig skulle kunna skada ditt barn. Men sen börjar det om igen. Du vrider tanken något och sen är det samma visa igen. Tvångscirkeln börjar alltid om.
⇒Cirkeln börjar om, tvångstankar återkommer.
